torsdag 29 november 2012

På längden och tvären

”Body mass index” (BMI), vilket definieras som kvoten kg/m2 mellan en individs vikt och längd, hör till de mest omdiskuterade måtten i folkhälsosammanhang. En typ av användning, som allmänt betraktas som olämplig, är när det nyttjas för att på individnivå diagnosticera personer som t.ex. ”överviktiga”. När BMI introducerades i epidemiologiska sammanhang på 1970-talet, var idén att det skulle användas för jämförelser av befolkningsnivå, och här har det också blivit ganska allmänt accepterat. Talet om en ”fetmaepidemi” i olika länder, kanske främst USA, men även t.ex. Sverige, de senaste decennierna, bygger till stor del på observationer av ökningar över tid av genomsnittligt BMI och andelen personer med BMI över vissa WHO-definierade gränser (25 för ”övervikt” och 30 för ”fetma”).

En sak man kan fråga sig är vad det är som rättfärdigar exponenten 2 i BMI-måttet. Om vi vill mäta ”överflödskilon” på kroppar med konstanta normala proportioner oavsett längd, är det riktiga måttet det som kallas för ”ponderal index” (PI), alltså kg/m3. Rättfärdigandet för användning av BMI, snarare än PI, är att längre personer tenderar att ha smalare kroppsbyggnad, så att ett normalt PI-värde för korta personer skulle indikera övervikt hos långa personer – exponenten måste därför sänkas för att den vikt som motsvarar ett visst indexvärde inte skall öka så snabbt med längden. En 1,50 m lång person skulle t.ex. ha ett BMI på 25 vid en vikt på 56 1/4 kg. Samma vikt och längd ger PI på 16 2/3. Men om vi definierar gränsen för ”övervikt” i termer av dessa indexvärden får vi kraftigt divergerande värden för andra längder. En längd på 1,80 m ger t.ex. BMI på 25 vid en vikt på 81 kg, men PI på 16 2/3 först vid en vikt på ca 97 kg.

Utifrån detta kan PI te sig klart olämpligt för jämförelser på befolkningsnivå.Men hur ser sambandet mellan längd och kroppsbyggnad ut? Ökningen av BMI i t.ex. Sverige sedan 1980-talet har åtföljts av en ökning av medellängden bland vuxna kvinnor och män i befolkningen [1]. Detta kan vara relaterat till miljöfaktorer, som bättre näringsförhållanden under uppväxten i yngre kohorter. Innebär en sådan miljöbetingad ökning av längden också en ökning av andelen personer med smalare byggnad? Om så inte är fallet, och korrelationen mellan längd och kroppsbyggnad är rent genetisk, är det PI och inte BMI som är det lämpliga måttet för jämförelser av tidstrender i en befolkning där längden ökar till följd av miljöfaktorer. Användningen av BMI medför i ett sådant fall en överskattning av ökningen av överviktsprevalensen.

Om ökningen av BMI över tid inom t.ex. Sverige till stor del är relaterad till längdökning, kan det vara en attraktiv förklaring till varför den inte medfört någon ökning av aterosklerotiska kärlsjukdomar, fast dessa är positivt korrelerade med BMI vid jämförelser inom befolkningar (den vanliga förklaringsmodellen är ju att de ogynnsamma effekterna av ökad fetma uppvägs av förbättrad sjukvård och gynnsamma trender när det gäller andra riskfaktorer). När det gäller hälsoeffekter över längdtrender har ökad längd, i studier på individnivå, kopplats till lägre total mortalitet och lägre mortalitet i kranskärlssjukdom, slaganfall, sjukdomar i andningsorgan och magsäckscancer [2], men också ökad mortalitet eller incidens i en del vanliga cancerformer [2,3], vilket stämmer ganska bra överens med hälsotrender de senaste decennierna i olika västerländska befolkningar, bl.a. den svenska.

[1] Längd, vikt och BMI, SCB:s ULF-undersökningar, http://www.scb.se/Statistik/LE/LE0101/1980I11/Medelvarden-av-langd,-vikt-och-BMI.xls

[2] Smith, G.D. m.fl., Height and risk of death among men and women: aetiological implications of associations with cardiorespiratory disease and cancer mortality, J Epidemiol Community Health. 2000, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10715741

[3] Green, J. m.fl., Height and cancer incidence in the Million Women Study: prospective cohort, and meta-analysis of prospective studies of height and total cancer risk, Lancet Oncol. 2011, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21782509

torsdag 1 november 2012

En ny kandidat

I förra inlägget skrev jag om ökningen av sjukhusvårdade för influensa och lunginflammation i Sverige 2011 och diskuterade hypotesen att det kunde bero på en andra våg av den nya influensan A(H1N1)pdm09 under vintermånaderna i början av året, i förening med en ökad risk för komplikationer hos personer som drabbas av influensa under vintern jämfört med de som drabbas exempelvis under hösten (som vid första vågen 2009). En alternativ förklaring till ökningen skulle kunna vara hög aktivitet av bakterien Mycoplasma pneumoniae under 2011. I ett nyhetsmeddelande från SMI från januari i år beskrivs trender för denna infektion, baserat på laboratoriediagnoser från Skövde [1]. Under 2011 ställdes nära 500 Mycoplasma pneumoniae-diagnoser, vilket är det klart högsta antalet sedan statistiken inleddes 2002 (den näst högsta noteringen var för 2006, med knappt 300 diagnoser; övriga år har det inte varit mer än ca 100 diagnoser). Mycoplasma pneumoniae har det gemensamt med A(H1N1)pdm09 att det finns en överrepresentation av yngre vuxna bland fallen [2] (jämfört med influensa/lunginflammation orsakat av andra agenter), vilket stämmer in på mönstret i Sverige 2011, där den relativa ökningen av sjukhusvårdade jämfört med närmast föregående år var störst bland yngre vuxna [*].

Diagrammen nedan visar incidens i sjukhusvård för specifika diagnoser (på ICD-10 tredjepositionsnivå: den mest detaljerade nivå som finns tillgänglig via Socialstyrelsens webbdatabas) inom gruppen influensa/lunginflammation (J09–J18) 2009, 2010 och 2011, dels bland kvinnor i åldersgruppen 25–34 år, dels bland män i åldersgruppen 75–84 år. Eventuella mönster specifika för den förra gruppen kan tänkas ge ledtrådar när det gäller ökningen bland yngre vuxna 2011 (som framgår av diagrammet i förra inlägget finns inga tydliga könsskillnader när det gäller de åldersspecifika tidstrenderna för sjukdomsgruppen de senaste åren).

Diagrammen (klicka för förstoring) visar andelen sjukhusvårdade för olika diagnoser inom gruppen för influensa och lunginflammation (se tabell för förklaring) bland kvinnor i åldersgruppen 25–34 år och män i åldersgruppen 75–84 år i Sverige 2009, 2010 och 2011. Observera olika skalor på y-axlarna. Rådata tillgängliga via Socialstyrelsens statistikdatabas.
Koder för influensa/lunginflammation i ICD-10
Kod Beskrivning
J09Influensa orsakad av identifierat ”fågelinfluensavirus” (i praktiken A(H1N1)pdm09).
J10 Influensa orsakad av annat identifierat influensavirus.
J11 Influensa orsakad av oidentifierat influensavirus.
J12 Lunginflammation orsakad av virus.
J13 Lunginflammation orsakad av Streptococcus pneumoniae.
J14 Lunginflammation orsakad av Haemophilus influenzae.
J15 Lunginflammation orsakad av andra/ospecificerade bakterier.
J16 Lunginflammation orsakad av andra specificerade infektiösa organismer.
J17 Lunginflammation vid vissa andra sjukdomar.
J18 Lunginflammation, ospecificerad.

Både i den yngre och den äldre patientgruppen är koderna för ospecificerade och bakteriella lunginflammationer dominerande. Koderna för influensa, i synnerhet A(H1N1)pdm09, är relativt sett vanligare i den yngre gruppen. När det gäller ökningen i den yngre gruppen 2011 jämfört med tidigare, verkar den i första hand relaterad till J15, alltså koden för bakteriell lunginflammation som inte specificerats som orsakad av Streptococcus pneumoniae eller Haemophilus influenzae. I denna grupp ingår Mycoplasma pneumoniae-orsakad lunginflammation (J15.7). Vi kan inte specifikt kan studera denna diagnos, då den officiella statistiken som sagt inte redovisar diagnoser på fjärdepositionsnivån, men åldersmönstret för ökningen av J15-gruppen talar för att det är denna organism som ligger bakom. Om det varit influensan som legat bakom en stor del av ökningen av lunginflammationerna hade man snarare kunnat förvänta sig en ökning av J13-gruppen, eftersom bakteriella infektioner som komplikation till influensa typiskt är orsakade av Streptococcus pneumoniae [3].

Det verkar med andra ord finnas en del som talar för att ovanligt hög Mycoplasma pneumoniae-aktivitet varit en viktig orsak till ökningen av antalet sjukhusvårdade för influensa/lunginflammation i Sverige 2011. Det kan verka något överraskande, då Mycoplasma pneumoniae typiskt ger upphov till lindriga infektioner, som inte brukar kräva sjukhusvård [3]. I vissa fall kan dessa infektioner dock vara mer aggressiva (i några fall till och med dödliga för tidigare friska yngre personer [4]), och om ett stort antal drabbas kan det ändå få en tydlig effekt på trenderna för sjukhusvård för lunginflammation, i synnerhet bland yngre personer, som förhållandevis sällan behöver vårdas på sjukhus för lunginflammation av andra orsaker.

[*] Uppdatering 2012-11-04: Såg ett blogginlägg från slutet av 2011, där skribenten klagar över att hon fått lunginflammation, fast hon är 30 år, frisk, fysiskt aktiv och äter grönt varje dag – inte den man skulle vänta sig skulle drabbas av en sådan sjukdom [5]. Nej, utifrån den beskrivningen skulle hon knappast vara någon typisk patient när det gäller lunginflammation i största allmänhet, men däremot kanske en ganska typisk patient när det gäller Mycoplasma pneumoniae-orsakad lunginflammation (även om det inte framgår av inlägget att det var Mycoplasma pneumoniae som var orsaken, stämmer beskrivningen i övrigt, t.ex. att symptomen utvecklats gradvis över ett par veckor, också överens med [2]).

[1] Fortsatt mycket mykoplasma i Sverige, SMI 2012-01-19, http://www.smittskyddsinstitutet.se/nyhetsarkiv/2012/fortsatt-mycket-mykoplasma-i-sverige/

[2] Sjukdomsinformation om Mycoplasma pneumoniae-infektion, SMI, http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/mycoplasmapneumoni/

[3] Sjukdomsinformation om pneumokockinfektion, SMI, http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/pneumokockinfektion/

[4] Chaudry, R. m.fl., A fulminant case of acute respiratory distress syndrome associated with Mycoplasma pneumoniae infection, Indian J Pathol Microbiol. 2010, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20699525

[5] Getting better, http://leecastillio.wordpress.com/2011/12/28/getting-better/