söndag 1 januari 2012

Kökssiffror

I förra inlägget skrev jag om vissa problem att dra slutsatser från ekologiska samband mellan konsumtion av ett födoämne och sjukdomstal/dödstal i en viss sjukdom, angående SvD-artikel om eventuellt samband mellan mjölkkonsumtion och prostatacancer. För några dagar sedan såg jag ett blogginlägg av Denise Minger, som belyser den typen av problem (1). Det handlar om den amerikanske forskaren Ancel Keys (1904–2004), vars forskning från 1950-talet och framåt haft stor betydelse för kostrekommendationer om att minska på framför allt mättat fett i maten. Hans initiala studie från 1953, visar på ett nästan perfekt positivt samband mellan energiandelen från fett och dödstal i ”degenerative heart disease” (det som motsvarar vad som nu närmast skulle klassificeras som kranskärlssjukdom, eller ”ischemisk hjärtsjukdom”, som är den officiella benämningen i klassifikationer från ICD-8 och framåt) bland 55–59-åriga män 1948–49, i en jämförelse av sex befolkningar. Några år senare publicerade Yerushalmy och Hilleboe en ny studie som problematiserade Keys resultat och var baserad på 22 befolkningar.

Utifrån diskussionen om Y&H påpekar Minger att huvudproblemet med tolkningen av Keys data i studien 1953 inte, som kritiker av fettsnåla kostråd ofta menat, är att han skulle ha varit medvetet selektiv i urvalet av de länder som ingick där. Jag är för min del osäker på om han alls var det – vissa länder som finns med hos Y&H, men inte Keys, bl.a. Sverige, började använda klassifikationen ICD-6, som innehåller de relevanta diagnoskategorierna, efter 1949 (2). Hur som helst fanns det ett signifikant, om än inte perfekt, positivt samband mellan fettandel och dödlighet även i Y&H-studien. Problemet var i stället att energiandelen fett kunde betraktas som en ospecifik markör för ökat välstånd. Det gick att hitta ännu starkare samband mellan total energitillförsel, totala mängden fett, animaliskt fett, protein och animaliskt protein, energiandel från animaliskt protein och animaliskt fett och dödstal i den aktuella hjärtkategorin. Andra författare på 50- och 60-talet diskuterade konsumtion av socker som snedvridande faktor (se (3) för sammanfattning). Energitillförseln och fett- och animaliekategorierna hos Y&H var också negativt korrelerade med icke hjärtrelaterade dödstal och med andelen dödsfall med ofullständigt specificerad dödsorsak. Den rimligaste förklaringen till de negativa sambanden är väl att länder med låg energitillförsel och tillgång på de aktuella födoämnena var allmänt fattigare och hade högre dödstal i orsaker som tuberkulos, akuta luftvägsinfektioner och mag-tarminfektioner p.g.a. primitiva bostads- och hygienförhållanden och outvecklad sjukvård och dessutom var sämre på att rapportera dödsorsaker precist.

I några inlägg här i maj förra året skrev jag om samband mellan födoämnestillgång och dödstal i den moderna världen, där åldersspecifika dödstal i bl.a. hjärtsjukdom, som korrelerade positivt med välståndsmarkörer på 50-talet, länge varit på nedågende i de rikaste länderna. Tabellerna nedan visar samband mellan födotillång (i gram per person och dag), baserat på dels FAO-data från 2007 gällande fett och protein, total och uppdelat på vegetabiliska och animaliska källor, mjölkprodukter minus smör och raffinerat socker, dels genomsnittliga dödstal i åldersgrupperna under och över 65 år, baserat på WHO-data för senaste tillgängliga år (endast länder med data för 2001 eller senare har inkluderats), för dels prostatacancer bland män (ICD-9: 185, ICD-10: C61), dels ischemisk hjärtsjukdom (ICD-9: 410–414, ICD-10: I20–I25) och slaganfall (ICD-9: 430–438, ICD-10: I60–I69) bland både kvinnor och män. Jag har inkluderat data från 56 länder (de 55 länder som fanns i förra inlägget plus Tadzjikistan, som föll utanför p.g.a. nollrapporterad dödlighet i prostatacancer). Jag använder Kendalls τ, beräknat med R (4). Samband där τ>0 och p<0,05 (kostfaktorn har ett samband med ökade dödstal) visas i rött; samband där τ<0 och p<0,05 (kostfaktorn har ett samband med minskade dödstal) visas i blått.

Prostatacancer män
0–6465–
Fett0,040,35
Veg. fett−0,090,14
Anim. fett0,190,47
Protein−0,030,26
Veg. protein−0,190,00
Anim. protein0,070,40
Mjölk0,120,35
Raff. socker0,220,22
Ischemisk hjärtsjukdom
KvinnorMän
0–6465–0–6465–
Fett−0,41−0,30−0,35−0,25
Veg. fett−0,29−0,32−0,26−0,28
Anim. fett−0,36−0,16−0,30−0,14
Protein−0,39−0,24−0,33−0,21
Veg. protein0,170,100,160,07
Anim. protein−0,46−0,28−0,39−0,24
Mjölk−0,17−0,08−0,15−0,05
Raff. socker−0,09−0,01−0,090,01
Slaganfall
KvinnorMän
0–6465–0–6465–
Fett−0,54−0,45−0,49−0,47
Veg. fett−0,41−0,38−0,40−0,40
Anim. fett−0,43−0,32−0,40−0,32
Protein−0,46−0,31−0,38−0,36
Veg. protein0,220,250,220,23
Anim. protein−0,54−0,41−0,48−0,44
Mjölk−0,28−0,15−0,26−0,16
Raff. socker−0,17−0,22−0,21−0,23

De faktorer som anses typiska för ett ”västerländskt” kosthåll, nämligen fett, animaliskt fett, animaliskt protein, mjölk och raffinerat socker visar generellt positiva korrelationer med dödstal i prostatacancer efter 65 års ålder. Sambanden är inte specifika för just mjölk (som SvD-artikeln, bl.a. baserat på ekologiska korrelationer, alltså framställdes som den möjliga boven); det finns minst lika starka samband för fett, animaliskt fett och animaliskt protein (som i och för sig också, enligt en senare SvD-artikel av författaren till mjölkartikeln, baserat på ”de otaliga studier som vi journalister tuggar oss igenom […] leder till cancer, hjärtsjukdomar och för tidig död” (5)). Dödstal före 65 års ålder är inte speciellt starkt korrelerade med några av de aktuella kostfaktorerna. Raffinerat socker är dock ungefär lika starkt korrelerat med dödstal före som efter 65 års ålder. Om vi ser till IHD och slaganfall är de ”västerländska” kostfaktorerna tvärtom generellt negativt korrelerade, speciellt i den yngre åldersgruppen. Växtprotein är relativt svagt, men statiskt signifikant, positivt korrelerat med dödstal i slaganfall. Detta understryker det generella förhållandet att välbärgade västländer lyckats minska dödstalen i IHD, som på 50-talet sågs som en ”västerländsk” sjuka, och slaganfall, men inte på samma sätt dödstalen i tumörsjukdomar, som prostatacancer, bland äldre, samtidigt som kosthållet utmärker sig genom samma makronutrienter (fett, protein etc.) som i mitten av 1900-talet.

(1) Minger, D., The Truth About Ancel Keys: We’ve All Got It Wrong, Raw Food SOS 2011-12-22, http://rawfoodsos.com/2011/12/22/the-truth-about-ancel-keys-weve-all-got-it-wrong/

(2) Smedby B. och Schiøler, G., Hälsoklassifikationer i de nordiska länderna, NOMESCO 2006, http://nomesco-eng.nom-nos.dk/filer/publikationer/KlassifikationshistorieWeb.pdf

(3) Masironi, R., Dietary Factors and Coronary Heart Disease, Bull. WHO 1970, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/5309508

(4) R Development Core Team. R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Wien 2010, ISBN 3-900051-07-0, http://www.R-project.org

(5) Ennart, H., Ensidigt köttätande aldrig bra, SvD 2011-12-31, http://www.svd.se/mat-och-vin/ensidigt-kottatande-aldrig-bra_6741939.svd

Inga kommentarer: