Allt är inte stabilt

SVT rapporterar om ökande KOL-dödlighet bland svenska kvinnor (1). Det är väl inte direkt första gången någon observerat detta, men KOL är ett exempel på en åldersrelaterad sjukdom där vi sett en markant relativ förändring av sjukdomens andel av den totala dödligheten i Sverige från 50-talet och framåt. I förra inlägget skrev jag om Jucketts observation, att många sjukdomar och sjukdomsgrupper har förblivit stabila i det avseendet i USA, även om dödligheten tenderat att pressas upp i åldrarna i takt med ökande livslängd. Nedanstående diagram visar just motsvarande utveckling i Sverige för några åldersrelaterade dödsorsaker från 1951, då den internationella ICD-klassifikationen infördes, och framåt. Jag visar dödsorsakernas andel av den totala dödligheten. Andelen icke-åldersrelaterade dödsfall i Sverige varit liten under hela perioden, och jag tyckte inte det var nödvändigt att subtrahera infektioner och liknande, som Juckett.

Bland kvinnor har andelen dödsfall i hjärtsjukdom (jag använder denna breda kategori för att minska känsligheten för konstlade trender), tumörer utom lungcancer och bröstcancer varit relativt stabil. Men andelarna för lungcancer och KOL/astma har ökat kraftigt och har tydligt följts åt under hela perioden. Bland män ökade andelen för dessa båda orsaker fram till slutet av 70-talet och har sedan planats ut. Även andelen för prostatacancer ökade fram till 90-talet. Denna sjukdom har ofta ett smygande förlopp och drabbar ofta äldre, som samtidigt lider av andra sjukdomar, och det är rimligt att tro att den är mer känslig för konstlade trender än t.ex. bröstcancer. I övrigt kan den kodningspraxis som tillämpades fram till 1981, då det gjordes en uppdatering av rutinerna (efter att studier gjorda av filosofen B.I.B. Lindahl visat på konstlade trender) (2), ha bidragit till en något ökad andel hjärtsjukdom och icke-lungcancer både bland kvinnor och män under 70-talet. Men när det gäller lungcancer och KOL/astma skulle nog de flesta forskare säga att andelsökningen åtminstone till stor del beror på en ökning av sjukdomsframkallande miljöinflytande i yngre kohorter. Det kan dock hända att andra saker, som konkurrensmässig fördel jämfört med andra dödsorsaker, t.ex. kranskärlssjukdom (som är så vanligt att förhållandevis små relativa förändringar kan slå igenom på andra dödsorsaker), kanske också spelar roll och kan förklara att andelen ännu inte börjat minska bland män, trots att rökningen länge minskat: jag skrev om detta angående lungcancer den 8 juli förra året.

Diagrammen (klicka för förstoring) visar (med log10-skala på y-axeln) andelen dödsfall bland svenska kvinnor och män i hjärtsjukdom (ICD-7: 400–443, ICD-8: 390–429, ICD-9: 390–429 (utom 401,403), ICD-10: I00–I51 (utom I10,I12)), tumörer utom lungcancer (ICD-7/8/9: 140–239 , ICD-10: C00–D48, utom lungcancer enligt nedan), bröstcancer bland kvinnor (ICD-7: 170, ICD-8/9: 174, ICD-10: C50), prostatacancer bland män (ICD-7: 177, ICD-8/9: 185, ICD-10: C61), lungcancer (ICD-7: 162–163, ICD-8/9: 162, ICD-10: C33–C34), och KOL/astma (ICD-7: 501–502, ICD-8: 490–493, ICD-9: 490–496, ICD-10: J40–J47) perioden 1951–2007. Data tillgängliga via WHO.

(1) Fler kvinnor dör i KOL, SVT Rapport 2011-08-04, http://svt.se/2.22620/1.2494527/fler_kvinnor_dor_i_kol

(2) Jansson, B. m.fl., National adaptations of the ICD rules for classification–a problem in the evaluation of cause-of-death trends, J Clin Epidemiol. 1997, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9179094