Sjukdom i alla väderstreck

Jag har skrivit en del tidigare här om ökningen av livslängden i Sverige de senaste decennierna, och hur denna till stor del drivits av minskade åldersspecifika dödstal när det gäller sjukdom i cirkulationsorganen (CVD), som kranskärlssjukdom och slaganfall. En liknande trend ses i många andra höginkomstländer, t.ex. i övriga Norden, Västeuropa, Nordamerika och Japan. Fenomenet är dock inte universellt; i f.d. Sovjetunionen har utvecklingen varit mindre gynnsam.

För de gamla sovjetrepublikerna finns data hos WHO tillgängliga från början av 80-talet, alltså när dödlighetsminskningen började bland svenska män (bland kvinnor hade den pågått längre). Jag har utifrån WHO-data sammanställt diagram som visar jämförelse av trender i åldersgruppen 60–64 år. I denna åldersgrupp står åldersrelaterade processer, som åderförkalkning för huvuddelen av CVD-dödligheten, samtidigt som problemen med osäker rapportering av dödsorsaker förmodligen är mindre än i höga åldersgrupper.

Punktdiagrammet, som ger en internationell översikt över CVD-dödligheten 1981, visar på en relativt stark korrelation mellan könens dödlighet, och på att länderna i Sovjetunionen hörde till de länder som hade högst dödlighet redan då. Dock var dödligheten i dessa i länder inte exceptionellt hög i ett internationellt perspektiv i dåtidens värld. Vissa länder och regioner i Norden och Västeuropa, som Finland, Nordirland och Skottland hade nästan lika hög dödlighet, speciellt blad män. Några sovjetländer, som Litauen, hade klart lägre dödlighet än högriskområdena i Västeuropa.

De följande diagrammen visar utvecklingen från 80-talets början i Sverige och några av högdödlighetsländerna i väst och öst. I västländerna har det som sagt skett en snabb minskning. Ökad fetma och dåliga matvanor under de senaste decennierna i väst har alltså inte lett till ökad dödlighet, inte ens i Skottland, vad Wikipedia än säger om orsaken till regionens rykte för sjuklighet (1), även om den kanske ger större anledning till oro när det gäller framtiden för yngre kohorter. I länder som Ryssland och Kazakhstan var det en viss minskning under 80-talet, som förbyttes i en snabb ökning i början av 90-talet, i samband med Sovjetunionens fall. Därmed hamnade dessa länder i en klass för sig när det gäller CVD-dödligheten.

Kanske har de numera världshistoriens högsta dödstal, även om någorlunda data tillförlitliga data inte finns för några länder före mitten av 1900-talet och fortfarande saknas för många länder, speciellt låginkomstländer. Under 2000-talet kan en viss minskning av dödligheten ses, så att den bland kvinnor nästan är tillbaka på 80-talets siffror, men den är i senaste tillgängliga data ändå mycket hög jämfört med nordiska och västeuropeiska länder. I Litauen har dödstalen varken ökat eller minskat påtagligt sedan 80-talet, vilket innebär att förhållandena blivit ombytta relativt områden som Nordirland och Skottland.

Jag har inga belägg, men jag gissar att det är en betydligt mer utbredd fördom i t.ex. Sverige att CVD huvudsakligen skulle vara ett ”västerländskt” problem, än att det skulle vara ett manligt problem. Den senare föreställningen, vars föregivna utbredning varit en utgångspunkt för olika upplysningkampanjer i t.ex. Sverige och USA, är åtminstone lätt, även för de flesta som inte läser statistikrapporter, att falsifiera genom att titta på äldre kvinnor i sin omgivning.

Diagrammen (klicka för förstoring) visar dödligheten i sjukdom i cirkulationsorgan 1981 i åldersgruppen 60–64 år för samtliga länder/regioner med dödsorsaks- och befolkningsdata för åldersgruppen tillgängliga via WHO (utom Mauritius, som jag tog bort, då uppgifterna om folkmängd verkade felaktiga), och därefter utvecklingen från 80-talets början i några av länderna bland kvinnor och män (ICD 8/9-kod: 390–459, ICD 10: I00–I99). Data från WHO.

(1) Scottish Cuisine, Wikipedia-artikel, http://en.wikipedia.org/wiki/Cuisine_of_Scotland#Fast_food