lördag 2 april 2011

Hälsosam förutom cancer

Det vanliga sättet att utvärdera hur sådant som medellivslängd och antalet överlevare till olika åldrar skulle påverkas om dödligheten i en viss dödsorsak, eller dödsorsaksgrupp, t.ex. bröstcancer eller kranskärlssjukdom, eliminerades (eller reducerades) i befolkningen, är att helt enkelt skapa en livslängdstabell där man subtraherar dödligheten i den aktuella dödsorsaken i olika åldrar. Förutsättningen för att det skall ge en rättvisande bild, är att det finns ett oberoende mellan dödligheten i de olika dödsorsakerna, så att inte t.ex. åldersspecifika dödstal i befolkningen i andra orsaker än bröstcancer skulle öka eller minska om dödligheten i bröstcancer eliminerades (även om sannolikheten att dö av något annat över ett visst tidsintervall större än 0 naturligtvis skulle påverkas). Exempelvis Riggs analyser, som jag skrev en del om under förra året, antyder att detta antagande är falskt, åtminstone för olika åldersrelaterade dödsorsaker. Riggs har dock inte gett någon modell för exakt hur ett eliminerande av vissa orsaker skulle påverka dödligheten i andra orsaker. I en artikel från 2009, med Anatoli Yashin som huvudförfattare, diskuteras hur sjuklighet och dödlighet i befolkningen skulle påverkas om ingen längre dog av cancer (1).

I officiella publikationer över dödsorsaker rapporteras normalt exakt en ”underliggande dödsorsak” per person, men det finns ofta fler tillstånd rapporterade på dödsorsaksintyg. Forskarna har tittat på samtidig förekomst av olika tillstånd på amerikanska dödsorsaksintyg. De hittade negativa samband mellan cancer och flera andra sjukdomar, som kranskärlssjukdom, slaganfall, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. I en senare artikel, som bygger på analys av data från befolkningsstudier, kunde de delvis bekräfta de negativa sambanden, även om de verkar vara komplicerade (2).

Det skulle kunna vara så, hävdar forskarna, att vissa faktorer som ökar mottagligheten för cancer samtidigt minskar mottagligheten för andra åldersrelaterade sjukdomar, även om det säkerligen finns motsatta exempel, på t.ex. livsstilsfaktorer som ökar risken för både cancer och andra sjukdomar. En sådan faktor de diskuterar är balansen mellan apoptos (programmerad celldöd) och tillväxt. Ökad apoptos kan medföra ökad dödlighet i tillstånd med ökad celldöd, som kranskärlssjukdom, slaganfall eller neurodegenerativ sjukdom, men samtidigt minskad risk för tumörutveckling; både djurförsök och studier på människor med genetiska förändringar som påverkar apoptosregleringen tyder på detta. Om hypotesen stämmer, skulle det kunna innebära att om folk kunde hindras från att dö av cancer, på ett sätt som inte medförde allmänt ökad apoptos, skulle det innebära en större vinst i livslängd än vad som förutsägs av beräkningar gjorda under antagandet om oberoende. De högre åldersgrupperna skulle innehålla en större andel personer som har lägre risk för kärlsjukdom eller demens, men som annars skulle ha dött av cancer tidigare.

(1) Yashin, A.I. m.fl., Trade-off between cancer and aging: What role do other diseases play? Evidence from experimental and human population studies, Mech Agein Dev. 2009, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18452970

(2) Ukraintseva, S.V. m.fl., Trade-offs between cancer and other diseases: do they exist and influence longevity?, Rejuvenation Res. 2010, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20426618

Inga kommentarer: