onsdag 5 januari 2011

Trendkrångel

I förra veckans inlägg skrev jag, på tal om diskussionen om utvecklingen av dödligheten i kärlsjukdom i Sverige och Finland, om svårigheter när det gäller tolkning av orsaksspecifika dödlighetstrender, och jag kan här bjuda på ett exempel på detta. Jag presenterade en jämförelse av förändringar i Sverige och Finland 2007 jämfört med 1972. Bl.a. såg det ut som om dödligheten i slaganfall minskat mer i Finland än i Sverige i alla åldersgrupper (bortsett från låga åldersgrupper, där det lätt uppstår tillfälliga variationer), men att det motsatta gäller kranskärlssjukdom bland äldre – där tycks den relativa minskningen ha varit större i Sverige.

Nu är det emellertid vanligt att dödsfall bland äldre tillskrivs symptomatiska hjärtdiagnoser, som hjärtsvikt. Bakom sådana yttringar kan ligga t.ex. kranskärlssjukdom, direkt påverkan på hjärtmuskeln genom högt blodtryck, eller en kombination av flera faktorer. Både benägenheten att alls rapportera en viss orsaksbakgrund, och att rapportera vissa orsaksbakgrunder, som kranskärlssjukdom snarare än blodtryckssjukdom, kan variera internationellt och över tid. Kärlsjukdom i hjärnan kan leda till demens, och även demens med kärlsjukdom rapporterad som bakomliggande orsak (s.k. vaskulär demens) hänförs i dödsorsaksstatistiken till kapitlet för psykiska störningar, och inte sjukdomar i cirkulationsorganen, vilket man kan tycka är ologiskt (Alzheimers sjukdom behandlas t.ex. inte på motsvarande sätt). Tar man inte hänsyn till detta riskerar man att underskatta dödligheten i kärlsjukdom i hjärnan, speciellt bland äldre.

Nedan visar jag först trenderna för kranskärlssjukdom och slaganfall i Finland och Sverige 2007 jämfört med 1972, som i förra inlägget, fast jag visar kvoten 2007/1972, vilket får trenderna bland äldre att framträda tydligare. Därefter visar jag trender för två kombinationskategorier: dels en generell kategori för hjärtsjukdomar, som bl.a. innehåller symptomatiska hjärtdiagnoser och hjärtproblem orsakade av högt blodtryck, dels en kategori (som jag tilldelar förkortningen SVD) innehåller både den förra kategorin för slaganfall och vaskulär demens i ICD-10, som användes som klassifikation 2007 (här gör jag jämförelsen med slaganfall 1972, då de data som finns tillgängliga därifrån inte är på tillräcklig detaljnivå för att skilja ut vaskulär demens; det ger ingen väsentlig snedvridning, då demens mycket sällan rapporterades som dödsorsak 1972).

Om vi jämför de nedre diagrammen med de övre, blir resultatet, som synes, att de påtagliga trendskillnaderna mellan Sverige och Finland i höga åldersgrupper väsentligt tunnas ut: speciellt när det gäller hjärtsjukdomar verkar de svenska och finska trenderna i åldersgrupperna över 65 år mycket likartade, och det verkar mycket möjligt att skillnaderna till stor del beror på skillnader i benägenheten att rapportera kranskärlssjukdom och slaganfall som dödsorsak bland äldre.

Diagrammen (klicka för förstoring) visar kvoten av dödligheten för kvinnor och män i 5-åriga åldersintervall, från 30–34 år, i Sverige och Finland 2007 och 1972 (kranskärlssjukdom, ICD-8-kod: 410–414, ICD-10: I20–I25, slaganfall, ICD-8: 430–438, ICD-10: I60–I69, hjärtsjukdom generellt, ICD-8: 390–429, ICD-10: I00–I51 (utom I10,I12), SVD, ICD-8: 430–438, ICD-10: F01, I60–I69). Statistik tillgänglig via WHO.

Inga kommentarer: