torsdag 20 januari 2011

Treklöver

Av SMI:s senaste veckorapport framgår att ökningen av antalet labbdiagnoser av influensa, som pågått under de senaste veckorna, planat ut de under vecka 2(1). Samtidigt framhåller de att årets situation är speciell med tre stammar (den nya A/H1N1, A/H3N2 och B) cirkulerande samtidigt, och att det inte går att förutsäga den fortsatta utvecklingen. Jag talade här 9 december om fyra stammar med hänvisning till de två olika varianterna av B: i den fördjupade statistiken i slutet av SMI:s rapport ser det dock ut som om en B-variant tagit överhanden.

Den totala dödligheten i befolkningen ökar under influensautbrott, och det är denna generella ökning som ligger till grund för ofta citerade uppgifter att uppåt 3000 svenskar ”dör av influensa” varje år. I en artikel 2004 gjordes en analys av säsongsvariationer i orsaksspecifik dödlighet i USA under andra halvan av 1900-talet(2). Forskarna kunde konstatera att dödligheten i kranskärlssjukdom, slaganfall och diabetes ökade på vintern, och att topparna för dessa tillstånd sammanföll med dödlighetstopparna för influensa och lunginflammation. Dödligheten i cancer visade däremot ingen tydlig årstidsvariation. Dessutom var överdödligheten i de årstidsvariabla orsakerna störst under säsonger med dominans av typerna A/H2N2 (före Hongkongpandemin i slutet av 60-talet) eller H3N2 och skiftade till yngre åldergrupper i samband med Hongkongpandemin. Liksom andra pandemier verkar denna ha haft en underrepresentation av äldre bland de drabbade, jämfört med säsongsinfluensor. Forskarnas slutsats var att influensan är huvudförklaringen till vinterrelaterad överdödlighet som tillskrivs andra orsaker.

I SCB:s rapporter över dödligheten i Sverige under perioden 1969–86, då klassifikationen ICD-8 användes, finns månadsdata för antalet döda i olika dödsorsaker, med separat redovisning för åldersgruppen över 75 år. Nedan visas diagram uppritade efter dessa data för luftvägsinfektion (akuta luftvägsinfektioner/influensa plus lunginflammation), kranskärlssjukdom och bröst- och prostatacancer. Det var under denna period kranskärlssjukdomen upptog störst andel av den totala dödligheten, ca 35 procent under större delen av perioden.

Av diagrammen går det att utläsa vissa trender som är i linje med den amerikanska artikeln. Dödligheten i cancersjukdomarna visar inga tydliga årstidsvariationer. Däremot finns det tydliga variationer för kranskärlssjukdomen, där topparna i stor utsträckning sammanfaller med topparna i luftvägsinfektioner. De samvarierande topparna i luftvägsinfektioner och kranskärlssjukdom bland personer under 75 år är tydligast under de första åren, när Hongkongpandemin kom. Annars är variationerna tydligare bland personer över 75 år. Speciellt slående är den kraftiga överdödligheten bland äldre i både luftvägsinfektion och kranskärlssjukdom i början av 1976, vilket sammanfaller med den s.k. Victoriainfluensan. I slutet av 70-talet, när H1N1 kom (och tillfälligt dämpade H3N2), var överdödligheten under vintern inte lika tydlig, men den ökade igen under tidigt 80-tal, när det blev nya H3N2-utbrott.

Diagrammen (klicka för förstoring) visar antalet döda bland kvinnor och män, i Sverige per månad 1969–86 för vissa orsaker (kranskärlssjukdom, ICD-8-kod: 410–414, luftvägsinfektion: 460–486, bröstcancer: 174, prostatacancer: 185). Statistik från SCB:s dödsorsaksrapporter från aktuella år.

(1) Influensarapport 2/2011, SMI 2011-01-20, http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smis-nyhetsbrev/influensarapporter/sasongen-20102011/influensarapport-vecka-2-2011/

(2) Reichert, T. m.fl., Influenza and the winter increase in mortality in the United States, 1959-1999, Am J Epidemiol. 2004, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15321847

Inga kommentarer: