Den tredje punkten

Mönstret från 1988, som jag skrev om 5 december, bröts när det gäller presidentvalet, och även när det gäller influensafallen blev det inget decennierekord före utgången av 2008. Det är mycket möjligt att det blir decennierekord senare under säsongen. Nu rapporterade SMI 134 labbfall under vecka 1. Diagrammen i rapporten för de senaste säsongerna plus data för tidigare säsonger i rapporten med deras prediktionsmodell visar att säsongen kulminerat max 4 veckor efter att antalet labbfall varit i den storleksordningen, de säsonger då det alls varit så många fall någon vecka.

Det var till stor del min upplevelse av säsongen 1988/89 som gjorde mig av intresserad av influensa. Den säsongen kan ha varit den värsta i Sverige under min livstid hittills. Det finns ingen statistik över labbfall så långt tillbaka, men jag hittade t.ex. en artikel i DN från 14 december 1988 där de pratar om rekordmånga anmälningar hos Försäkringskassan i Stockholm, om hur Sjukvårdsupplysningen blivit överbelastad med samtal, varav hälften tycktes komma från influensadrabbade, och skolorna fått problem eftersom hälften av vikarierna var sjuka eller hemma med sjukt barn. Medellivslängden gick också ned något1988 efter att ha ökat de närmast föregående åren, för att sedan göra ett rejält hopp uppåt 1989.

En anledning till att det blev så häftigt 1988 kan vara växlingen mellan de olika typerna av influensavirus A/H1, A/H3 och B, som inte ger någon korsvis immunitet. 1988 dominerade, precis som i år, ett H3-virus (Sichuan), och det hade varit mycket H1-virus, sedan det kom i slutat av 70-talet, vilket kan ha gjort att immuniteten i befolkningen mot H3-virus var dålig 1988. H3 hade kommit i slutet av 60-talet och sedan bara fått vara den dominerande A-typen i mindre än ett decennium. I DN-artikeln stod det om hur folk i 30–40-årsåldern, som ”aldrig tidigare drabbats av influensa” verkade vara hårt utsatta. Ja, det kanske var människor som lyckats klara sig undan alla H3-angrepp sedan 60-talet och därmed inte hade någon immunitet alls när de väl åkte dit. För dem blev effekten i praktiken som vid en pandemi, när det kommer en H-subtyp av A som är helt ny, eller åtminstone varit borta länge. Det är knappast lika illa i år, men förra vintern var det H1 och B som dominerade i Sverige, vilket säkert lett till att folk har relativt dålig immunitet mot de senaste H3-varianterna.